För åtta år sedan var den då 25-årige Mladen Blagojevic tränare för LB07 i division 1 södra. Saman Ghoddos var en 16-årig talang som fick chansen LB07:s A-lag. Idag tränar Mladen Österlen FF, sydöstra Skånes bästa fotbollslag. Saman Ghoddos ska om några veckor spela 16-delsfinal i Europa League mot Arsenal med sitt Östersunds FK.
Under den pågående Kamratcupen i futsal i Simrishamn där Mladen och Saman för en kväll bytte roller med varandra träffade Österlensport de båda fotbollsprofilerna i ett personalkök i Korsavadshallen. Det blev prat om vänskap, tips från coachen och vad Mladen betytt för Samans fotbollsutveckling.
”Jag skrek som om vi hade vunnit VM”
– Det var en viktigt period jag hade med Mladen. Det är i den åldern man börjar förstå fotbollen. Han lärde mig att hålla i bollen och hitta triangelspelen. Delar av det han lärde ut är samma som vi idag går igenom med Östersund – den vägvinnande fotbollen, att skapa många målchanser. Han är en tränare som skriker mycket, han verkligen pushar och ger energi till spelarna på plan samtidigt som han ger taktik om hur man ska spela, berömmer Saman Ghoddos.
– Det har hänt jävligt mycket sedan jag tränade Saman, först i FC Malmö och sedan i LB07, men grunden i mitt tränarskap finns kvar. När Saman kom till mig var han en liten dribbler som så fort han fick bollen vände upp, dribblade och gjorde mål, och vann matcher åt laget. Det var såklart bra. Jag flyttade ändå ner honom steg för steg – från forward till tia, från tia till innermittfält, från innermittfält till defensivt innermittfält. Jag ville ge honom spelförståelse och en helhet om vad fotbollen i den åldern handlar om, istället för att specialisera på en enda position. Det tekniska och det kroppsliga, fast han med svenska mått mätt var liten och klen, fanns där hos Saman redan från början. Likaså explosiviteten. Det gällde att ha tålamod med honom. Kroppen skulle bara få tid att göra sitt. Sedan hade han från början också den inställningen som behövdes. Fotboll är en fantastisk lek och jag tror att man når som längst om man förstår fotbollens alla moment. Detta är det absolut roligaste att hålla på med – roligast men också jobbigast, berättar Mladen engagerat.
Har du något speciellt minne av Saman under åren då du tränade honom?
– Vi deltog i Olympic Cup i Köpenhamn dit bara de bästa 16-årslagen blev inbjudna. Det var Köpenhamn, Bröndby, MFF, Hammarby, Vålerengen, AIK. Det var såna lag, de bästa. Jag tjatade på arrangören i ett års tid att vi i LB07 skulle få vara med. Till slut gav de med sig. ”Okej, dyk upp då och hoppas nu att ni är bra”, fick jag till svar i ett mejl. I första matchen mötte vi hemmalaget Lyngby. Tibor Chica gjorde 1-0 från 35 meter, rakt upp i krysset. I 45:e minuten, precis när domaren skulle blåsa av halvleken, slängde sig Saman i en jätteglidtackling för att blocka ett skott som ändå hade gått åt helvete. Den bilden har etsat sig fast hos mig och det visar vilken typ av spelare han är. Jag minns att jag skrek som om vi hade vunnit VM åt den där uppoffrande blocken, berättar Mladen.
Mer än vänner
Trots att det nu är flera år sedan Mladen tränade Saman håller de kontakten. Vänskapen emellan dem har med åren utvecklats och fördjupats.
– Vi är mer än vänner, mycket mer än så. Vi är mer som en familj. Mina föräldrar ringer hans föräldrar ibland och frågar var jag är. Mladens lillebror är min bästa vän och ibland åker vi på semester tillsammans, berättar Saman.
Mladen fyller i.
– Det var roligt idag när jag skulle hämta honom i Malmö och köra hit till Simrishamn. Det blev en flash back från förr då jag ofta var tvungen att köra och hämta honom till matcher, och han var ju aldrig i tid. Idag när jag skulle hämta ringde jag honom och han sa att han skulle komma ut till bilen, men ingen Saman kom. Under alla år jag tränat Saman har jag varit hemma hos honom många gånger – träffat morsan, farsan, brorsan, så jag vet hur han fungerar och till slut dök han upp även denna gång. Det är med relationen till killarna som jag än idag bygger mitt tränarskap.
Ombytta roller i Kamratcupen
Under den pågående Kamratcupen i futsal (slutspelet avgörs den 6 januari) bytte kompisarna roller. Mladen drog på sig Österlen FF:s matchtröja, det lag han till vardags tränar. Och Saman gjorde debut som tränare. Endast några enstaka inhopp som tränare på ungdomsvamper fanns Samans tränar-cv innan.
Är det en helt annan karriär vi sett början på i kväll?
– Det hoppas jag inte. Det är svårare att coacha än att spela. Det är till och med svårare än att möta Galatasaray. Men det är roligt, något nytt och det pirrar i hela kroppen när jag ser andra spela fotboll. Jag vill verkligen hoppa in och hjälpa till, säger Saman.
Du har satt Mladen som anfallare, är det där han gör mest nytta?
– Ja, han får vara där framme. Österlen är ett bra lag, jag tycker vi förtjänar att vinna, menar Saman.
Tränardebuten blev dock ingen succé för Saman. Efter oavgjort mot Hammenhögs IF och förlust mot Gärsnäs AIS i de inledande gruppspelsmatcherna blev det till slut i alla fall en seger för Österlen FF i matchen mot Köpingebro IF. I Köpingebromatchen kunde dock inte Mladen hålla sig borta från coachrollen.
– Andas, andas, andas – håll ihop laget, hördes över hela Korsavadshallen då Mladen lotsade ÖFF till seger, men något slutspel blev det inte denna gång för Österlen FF. Några Österlen FF-spelare spelade denna gång för andra lokala lag i Kamratcupens futsalturnering som arrangeras av IFK Simrishamn.
Först Trelleborg sedan Arsenal
2015 gjorde Saman Ghoddos debut i Allsvenskan. Första målet gjorde han mot Hammarby i den allsvenska premiärmatchen på Nya Söderstadion. Sedan dess har många försvar haft svårt att få stopp på den 178 cm blixtsnabbe målskytten.
Vilken allsvensk försvarare är jobbigast att möta?
– Allsvenskas bästa försvarare är utan tvekan Sotirios Papagiannopoulus i vårt lag. Han har allt – är snabb, stark och smart. Att möta honom på träningar är det jobbigaste, men om jag ska välja någon från något annat lag blir det Per Karlsson i AIK, säger Saman efter en stunds betänketid.
Efter jul- och nyårshelgerna hemma hos föräldrarna i Malmö är det återsamling för Saman i Östersund någon vecka in på det nya året. Saman berättar att det blir två träningsläger med Östersund under vintern och våren, ett till Barcelona och ett till Teneriffa. Den 15 februari kommer Arsenal på besök till ett vintrigt Östersund för att spela 16-delsfinal i Europa League. Men redan den 9 februari startar Samans tävlingssäsong då Östersunds FK, också på hemmaplan, tar sig an de allsvenska nykomlingarna Trelleborgs FF i svenska cupens första gruppspelsmatch.
Då får du försöka ta dig förbi en försvarsspelare som är fostrad här i Simrishamn. Det kan bli svårt.
– Du tänker på Alex Blomqvist, ja han är väldigt duktig. Jag känner honom sedan innan, han har spelat i Malmö FF och vi har mötts några gånger, säger Saman, som för övrigt också har spelat i Trelleborgs FF.
– Tunnla honom en gång i cupmatchen och hälsa från Österlen FF, föreslår Mladen.
Tips från coachen
Mladen brinner verkligen för fotboll men det är inte bara seniorfotboll som är viktigt för honom. Att arbeta med ungdomar är ett måste. Det ger honom energi. Han är också en tränare som tar för sig och som får saker att hända. Mladen har under sina år som tränare arrangerat ungdomscuper, ordnat träningsmatcher mot Tottenham och West Bromwich och nu i vår träningsspelar Österlen FF mot bland annat Mjällby AIF och Östers IF.
Det är kanske inte mycket som återstår att lära Saman fotbollsmässigt men om du ändå vill ge honom ett ”tips från coachen”, vad skulle det vara?
– Håll fötterna på marken. Kom ut till en liten skithall i Simrishamn då och då, visa dig och var naturlig. För fyra år sedan var han en kontraktslös division 1-spelare utan levebröd. Jag ringde runt till alla klubbar i både Superettan och Allsvenskan för att tipsa om Saman och få till ett provspel. Överallt fick jag nobben. Till och med division 1-klubbarna här nere i Skåne nobbade, säger Mladen.
När sedan Samans agent strax efter Mladens försök tog kontakt med Syrianska FC i Superettan öppnade sig en möjlighet eftersom en spelare precis hade sålts till Gefle IF. Saman fick chansen att visa upp sig och karriären tog fart på allvar. Det blev två säsonger i Syrianska innan Östersunds FK värvade Saman.
Tröja #93
Saman Ghoddos har ända sedan tiden med Mladen Blagojevic som tränare haft nummer 7 på ryggen. Nu är det 93 som gäller. Även när han coachar i Kamratcupen.
– När jag kom till Östersund var sjuan upptagen. Jag lockade honom med mat och pengar för att få sjuan men fick ändå nej. Även 17 var upptaget. Då fick det bli 93, mitt födelseår, istället. Nu har 93 blivit mitt nummer och det är till och med andra lag i Allsvenskan som börjat använda 93, säger Saman och spricker upp i ett stolt leende.
– Ner på marken med dig, påminner Mladen omgående!
Med den lugna, jordnära och ödmjuka personlighet Saman Ghoddos besitter bör det inte bli några problem för honom att hålla fötterna kvar på marken. Även om nästa klubbadress blir någon av de europeiska storklubbarna. Och skulle hybrisen infinna sig lär kompisen Mladen vara där direkt och plocka ner sin vän till marknivå igen.
